måndag 11 januari 2010

Mina armar är som en korsning av spagetti och asplöv......

Jag har slitit som en tok för att få hem all packning från tåget, det var inte lätt kan jag säga, en promenad som i vanliga fall tar ca 35 min tog i dag 1 tim. Sista biten klarade jag nästan inte av att hålla i väskorna i två meter, dom liksom gled ur mina händer. När jag äntligen kom hem och skulle ringa mamma för att tala om att jag var hemma klarade jag inte av att hålla i telefonen ens en gång utan fick klämma fast den mellan örat och axeln.
Jag har nu varit hemma i 5 tim men armarna är fortfarande darriga.

Skönt att vara tillbaka i min lägenhet, eller en del är min i alla fall. Men det behövs städas här, vad skönt det skulle vara med en egen lägenhet så om man städar och åker bort så är det fortfarande städat när man kommer hem.....

Nu har jag kollat på alla filmer från dom andra i klassen, och nu ska jag gå och sova. Vad skönt det ska bli att få sova i tystnad, inte behöva lyssna på värmepumpens brummande hela natten.

God natt och dröm vackra drömmar!

1 kommentar:

lena sa...

hem ljuva hem så är det alltid, men du saknar nog någon iallafall. Fyraben och en svans eller har jag fel. hade bra själv så ska jag strax gå och jobba vi ska ha julgransplundring ska förbereda det kram